In all the places we were hiding love. What was it we were thinking of?
Jag försökte reda ut tidsbegreppen i uttrycket "allt har sin tid" och ingen ville lyssna.
Kan det bero på att ingen vill veta att ibland måste saker och ting ta sin tid? Vi gnäller om att vi mår dåligt och att det är synd om oss och att det nog borde vara vår tud nu att få vara sådär lyckliga och kanske kära som ALLA (alla är ju som alltid en definitionsfråga) andra är. Ha någon vid din sida så att du slipper känna dig ensam. Jovisst i fisken! Det är väl klart som korvspad att man vill det! Jag längtar efter det hela tiden. Men inte aktivt. Då skulle jag inte kunna prestera något annat än att ligga i sängen och längta. Det blir ingen gladare av. Allra minst jag själv.
Jag drömmer, hoppas, tror, förväntar, filurar, hittar på, fantiserar ihop olika scenarier hela tiden om hur det vore att vara tillsammans med någon. Att älska någon på riktigt och att verkligen fungera ihop med en annan människa. Föra samman två liv till ett liv som vi sedan delar och gör till 2 liv igen, som nu sitter ihop lite siamesiskt för att vi valt det så. Vi vill växa åt lite lagom olika håll var och en för sig men ändå tillsammans. Frihet och respekt är ord som frekvent nämns i dessa sammanhang.
Så stora ord. Så mycket innebörd.
Att älska någon med respekt och i den personens frihet är något av det svåraste jag försökt mig på. Jag har inte lyckats än och jag vet inte om man någonsin gör det helt. Dock ska jag försöka att skaffa mig mer självdistans och att hitta en hälsosam beroendeform. Allt har, som sagt, sin tid. Hur jobbigt det än må vara...
"In all the places we were hiding love, what was it we were thinking of?"
Ja, Peter Gabriel ger oss...
Dagens låttext/låt:
"I stood in this unsheltered place
'Til I could see the face behind the face
All that had gone before had left no trace
Down by the railway siding
In our secret world, we were colliding
All the places we were hiding love
What was it we were thinking of?
So I watch you wash your hair
Underwater, unaware
And the plane flies through the air
Did you think you didn't have to choose it
That I alone could win or lose it
In all the places we were hiding love
What was it we were thinking of?
In this house of make believe
Divided in two, like Adam and Eve
You put out and I recieve
Down by the railway siding
In our secret world, we were colliding
In all the places we were hiding love
What was it we were thinking of?
Oh the wheel is turning spinning round and round
And the house is crubling but the stairways stand
With no guilt and no shame, no sorrow or blame
Whatever it is, we are all the same
Making it up in our secret world
Shaking it up
Breaking it up
Making it up in our secret world
Seeing things that were not there
On a wing on a prayer
In this state of disrepair
Shh, listen..." Peter Gabriel - Secret World
...och jag ger er...
Dagens dikt:
Det är varmt
fuktigt
tryckande
får åka buss
somnade bort tid tidigare
nu stegar fötterna
en långsam dans
än väter
taktila impulser
porer
och
torkar till saltkratrar
//WP
Kan det bero på att ingen vill veta att ibland måste saker och ting ta sin tid? Vi gnäller om att vi mår dåligt och att det är synd om oss och att det nog borde vara vår tud nu att få vara sådär lyckliga och kanske kära som ALLA (alla är ju som alltid en definitionsfråga) andra är. Ha någon vid din sida så att du slipper känna dig ensam. Jovisst i fisken! Det är väl klart som korvspad att man vill det! Jag längtar efter det hela tiden. Men inte aktivt. Då skulle jag inte kunna prestera något annat än att ligga i sängen och längta. Det blir ingen gladare av. Allra minst jag själv.
Jag drömmer, hoppas, tror, förväntar, filurar, hittar på, fantiserar ihop olika scenarier hela tiden om hur det vore att vara tillsammans med någon. Att älska någon på riktigt och att verkligen fungera ihop med en annan människa. Föra samman två liv till ett liv som vi sedan delar och gör till 2 liv igen, som nu sitter ihop lite siamesiskt för att vi valt det så. Vi vill växa åt lite lagom olika håll var och en för sig men ändå tillsammans. Frihet och respekt är ord som frekvent nämns i dessa sammanhang.
Så stora ord. Så mycket innebörd.
Att älska någon med respekt och i den personens frihet är något av det svåraste jag försökt mig på. Jag har inte lyckats än och jag vet inte om man någonsin gör det helt. Dock ska jag försöka att skaffa mig mer självdistans och att hitta en hälsosam beroendeform. Allt har, som sagt, sin tid. Hur jobbigt det än må vara...
"In all the places we were hiding love, what was it we were thinking of?"
Ja, Peter Gabriel ger oss...
Dagens låttext/låt:
"I stood in this unsheltered place
'Til I could see the face behind the face
All that had gone before had left no trace
Down by the railway siding
In our secret world, we were colliding
All the places we were hiding love
What was it we were thinking of?
So I watch you wash your hair
Underwater, unaware
And the plane flies through the air
Did you think you didn't have to choose it
That I alone could win or lose it
In all the places we were hiding love
What was it we were thinking of?
In this house of make believe
Divided in two, like Adam and Eve
You put out and I recieve
Down by the railway siding
In our secret world, we were colliding
In all the places we were hiding love
What was it we were thinking of?
Oh the wheel is turning spinning round and round
And the house is crubling but the stairways stand
With no guilt and no shame, no sorrow or blame
Whatever it is, we are all the same
Making it up in our secret world
Shaking it up
Breaking it up
Making it up in our secret world
Seeing things that were not there
On a wing on a prayer
In this state of disrepair
Shh, listen..." Peter Gabriel - Secret World
...och jag ger er...
Dagens dikt:
Det är varmt
fuktigt
tryckande
får åka buss
somnade bort tid tidigare
nu stegar fötterna
en långsam dans
än väter
taktila impulser
porer
och
torkar till saltkratrar
//WP
Kommentarer:
Trackback